Det vill tadriendra veta vad jag tycker om. För att vara ärlig har jag inte funderat särskilt mycket på det ämnet. Men det låter ju onekligen positivt och jag vet att det ur ett liberalt perspektiv är att föredra. Personligen håller jag väl med, med några få reservationer. Att betänka är ju hur pengarna ska komma in istället. Vilket jag hoppas och tror att Leijonborg och co utreder ordentligt och finner en hyfsat smart lösning på.
En annan bidragande faktor till att jag tycker det är positivt är att det kommer påverka hur studenter ser på Kåren. Mer ansvar för verksamheten kan leda till nya tankesätt och utveckling av alternativa tillvägagångssätt, som de även nämner i AB:s artikel.
Men det är samtidigt en risk man tar. Vad är det som säger att det kommer finnas alternativ finansiering så att Studentkårerna i landet kan fortsätta med sin verksamhet? Eller att dessa alternativa tankesätt kommer igång? Det är väl förmodligen det som ska utredas lite till. Som sagt. Det är inte direkt någon enkel fråga rent praktiskt. Rent principiellt är det däremot enklare.
Men frågan är var man drar gränsen. För A-kassan är ju inget tvång i dagens läge, men däremot vill man ju införa en obligatorisk a-kassa. Där blir det hela lite motsägelsefullt. Detta är Socialdemokraten Roger Jönsson snabb att konstatera. Frågan är som vanligt pengar och hur man ska locka folk att stanna kvar i fack och i Studentkårerna, utan att de ska behöva betala allt för mycket. Det ska vara värt det. Samtidigt som man ska ha ett val. Det tycker jag är viktigt. Tvång är aldrig bra.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om A-kassan, Kårobligatoriet, Universitet, Högskola, Studenter, Alliansen, Obligatorisk, Socialdemokraterna, Tvång
